Vad är fantomsmärta?

Kan man verkligen ha ont i en kroppsdel som inte finns? Ja, genom att ta bort en kroppsdel sker en dramatisk förändring av de signaler som hjärnan tar emot från kroppen.

Fantomsmärta tillhör gruppen av neuropatisk centraliserad kronisk smärta. På kroppskartan i hjärnan finns kroppsdelen trots att den inte längre är fysiskt närvarande och hjärnan minns smärta från själva skadetillfället/amputeringen.

Kroppen har en förmåga att lindra svår smärta, men vid amputationer fungerar det tvärtom, det orsakar en intensifiering av smärtan (sympatisk aktivering).

Vem har fantomsmärta?

Vissa besväras inte eller bara i liten grad av fantomsmärtor, andra upplever att smärtan gradvis avtar eller försvinner med tiden efter amputation. Vissa har olidlig smärta, mer eller mindre kontinuerliga, medan andra har liten eller ingen fantomsmärta som vanligt, medan andra upplever att det går i vågor med intensiva toppar och extrem smärta. Det finns inget definitivt svar på förekomsten och intensiteten av fantomsmärtor, inte heller vad som hjälper till att undvika och minska smärtan.

Kan fantomsmärta behandlas?

Det är inte så att det finns en behandling för fantomsmärta som fungerar i alla fall. Det man tycker är lugnande behöver inte nödvändigtvis hjälpa nästa person. Vissa människor har nytta av sjukgymnastik, TENS, akupunktur, avslappning och/eller hypnos. Vissa har god erfarenhet av att använda fantomsmärtlindrande liner vid protesanvändning och/eller fantomsmärtstillande rumpa utan protes, nattetid eller om man inte använder protes medan andra behöver smärtstillande medel som ordinerats av läkare/smärta klinik. Neurontin, Tegretol och Rivotrill är bland de mest använda, men vissa har så stark och intensiv fantomsmärta att man måste använda de starkaste smärtstillande som finns.