Skrivet av Marthe Nordahl

Publicerad 2022-01-10

Ole Kristian (30) amputerade sitt högra ben för sju år sedan. Känslan av mästerskap han känner av att nå delmålen i CrossFit, gör all träning mot mästerskapen både inspirerande och rolig.

Benamputerade Ole Kristian Antonsen (30) från Kristiansand, tycker att det var både spännande och intressant att delta i Momentums 25-årsjubileum i Sandefjord, 26-29 augusti.

– Det var väldigt roligt att träffa så många positiva människor som är i samma situation som jag, förutom att få höra historier om vad de har upplevt i livet och hur de hanterar vardagen, säger han.

Värdefulla och intressanta produkter

Ole Kristian tycker också att det var roligt att titta på utställningarna, och vad de olika leverantörerna visade av produkter på marknaden.

– Även om jag äntligen har hittat en utrustning som fungerar bra för mig och har ett bra samarbete med en ortopedingenjör, är det intressant att titta på nya och bra lösningar. Jag blev nyfiken på bland annat Lindhe Xtends fot som man enkelt kan sätta på och stänga av utan att behöva byta hylsa, säger han.

Olycka i arbetet för sju år sedan

Ole Kristian amputerade benet efter en arbetsolycka för sju år sedan. Han minns väl själva händelseförloppet.

– Jag studerade till lärare i Kristiansand. Vid sidan av studierna hade jag sommarjobb i Farsund på en biltelefonifabrik som gjuter bildelar. Mitt jobb var att hålla koll på flytande metall som har en temperatur på 750 grader, minns han.

En sommarkväll han var på jobbet trampade han av misstag igenom en tallrik, vilket gjorde att benet hamnade på metallen.

Ole Kristian Antonsen (30) från Kristiansand amputerade sitt högra ben för sju år sedan efter en arbetsolycka. Sedan 2018 har han tränat CrossFit på tävlingsnivå, och har vunnit guldmedaljer i både Kanada (2019) och USA. (2021)

Foto: Marte Nordahl

Flög till Haukelands universitetssjukhus

Kollegor, han gick snabbt till en akutdusch. Här lade han sig till helikoptern, han flög till Haukelands universitetssjukhus.

– Även om jag var vid medvetande under hela olycksförloppet har min kropp undanträngt den intensiva smärtan jag upplevde. Jag minns att jag låg och skrek och hade vansinnig smärta, utan att minnas smärtan också, säger han.

Amputerat ben

Ole Kristian fick amputera benet dagen efter olyckan. Själva amputationen gick väldigt bra. Bara fyra dagar efter operationen ägnade han sig åt fysisk aktivitet. Han tycker att det gick väldigt bra både fysiskt och psykiskt efter olyckan.

– För mig var det viktigt att snabbt komma igång med träning och aktiviteter som varit en stor del av mitt liv innan olyckan. Jag började därför med fysisk aktivitet fyra dagar efter amputationen. Jag tränade mycket överkroppsträning i rullstol, förutom pull-ups med rullstolen, informerar han.

Brännskador på amputationsstumpen

– Eftersom stubben var så bränd tog det lång tid innan jag fick börja med en protes. Vid den tiden var jag redo att gå upp för att gå. Rullstolstiden var mycket utmanande.

Den första delen av sjukhusvistelsen hade han stora smärtor, vilket han medicinerades för. Han fick också sömntabletter för att hjälpa honom att sova bättre.

– Jag minns också sårförändringarna som de värsta från sjukhusvistelsen. Eftersom jag hade så allvarliga brännskador fick de byta bandage varje dag. Det var väldigt smärtsamt att få såren slitna igen dag efter dag, minns han.

Ole Kristian bestämde sig för att klippa av det lugnande medlet direkt så fort han reste sig på protesen. Kroppen väntar gradvis på smärtan.

Glad protesanvändare

Efter två månader påbörjade de processen att anpassa protesen.

– Jag minns väl den vansinnigt sköna känslan av att gå upp på båda benen igen. Jag insåg snabbt att jag skulle kunna utföra liknande aktiviteter som tidigare.

Ole Kristian är något besvärad av fantomsmärtor, som han inte känner när han bär protes och utför vardagliga aktiviteter, som jobb och träning.

– Å andra sidan är det precis som att hjärnan blir medveten om smärtan när jag ligger rakt ut för att slappna av. Därför är jag tacksam för att jag har en hektisk vardag bestående av jobb i skolan och träningar inför mästerskap, säger han.

För att nå bästa möjliga resultat i CrossFit lägger han mycket tid på sina egna svagheter inom idrotten. Detta har gjort honom till en solid konkurrent.

Foto: Marte Nordahl

Testade olika sporter

Ole Kristian har alltid varit över genomsnittet förtjust i fysisk aktivitet och all sorts träning. Innan olyckan spelade han fotboll på aktiv nivå och tränade mycket styrka.

– Jag fick reda på att jag inte trivdes lika mycket med fotboll, eftersom jag inte kunde spela på den nivån jag gjorde innan olyckan. Därför ville jag hitta en annan sportform.

– Jag testade också att cykla, och satte mig som mål att cykla Kristiansand-Hovden på 210 kilometer. Jag klarade cykelloppet åtta månader efter att jag fått en protes. Jag minns väl hur mycket benet skars upp när jag kom i mål, vilket gjorde att jag nästan inte kunde gå i två veckor efteråt. Ändå var det värt det.

Inbjudna till CrossFit

– 2018 bjöd en vän till mig in mig på CrossFit-träning. Eftersom jag hade tappat ett ben tänkte jag direkt att sport inte var något för mig. Att kasta sig in i en ny sport var däremot väldigt positivt. Det visade sig vara en sport jag både gillade och behärskade, säger han.

Efter att ha upptäckt CrossFit gick han över till att fokusera helt på sport.

Träna på svagheterna

Med upp till åtta till nio pass i veckan de senaste åren är han väl rustad för utmanande CrossFit-pass.

– Jag har ägnat mycket tid åt att träna på mina egna svagheter inom idrotten, samt övningar jag inte är så bra på, så att jag kan bli bättre. Jag försöker vara så mångsidig och bra i alla moment som finns i CrossFit, säger han.

– Det mest utmanande med sporten är alla OS-löften som kräver extremt mycket benstyrka, stabilitet och balans. Jag har jobbat extra mycket för att bemästra det här, säger han.

Mästerskapskänsla och inspirationsglädje

Ole Kristian har deltagit i totalt två världsmästerskap. En 2019 i Kanada och den sista 2021 i USA. Han tog guldmedaljen båda gångerna. Mästerskapet 2020 ställdes in på grund av coronan som han vann kvalificeringen till VM för.

– Jag ser till att sätta upp små delmål på vägen som jag jobbar för att nå. Att nå mål som jag tränat på länge ger mig en enorm mästerskapskänsla och inspirerar mig att fortsätta med all träning. För att uppleva en känsla av mästerskap tror jag att det är viktigt att sätta upp mål som man klarar av att nå någon annanstans i livet. Det ger en bra känsla, säger han.

Ställer höga krav

– När jag hela tiden ställer höga förväntningar på mig själv och pressar mig själv hårt på träningen är det extra roligt att klara kraven på en förstaplats.

– Det är också trevligt att lära känna andra amputerade idrottare, samt att se hur de tränar och gör det så bra. Även om vi är konkurrenter är vi också ett sammansvetsat gäng som jag har kontakt med idag, säger han.

Använder olika ärmar

Ole Kristian använder hylsor och komponenter från Blatchford. Han använder också fot- Össur pro-flex XC.

I början använde han samma fot både till träning och i vardagen, vilket orsakade sår på stubben.

– Jag har ägnat lång tid åt att hitta en bra lösning. Efter ett långt och gott samarbete med en ortopedingenjör har jag funnit att det fungerar bäst med en separat hylsa för arbete och vardagliga aktiviteter. Till träning använder jag en separat hylsa och protes som både sitter tätare och sitter bättre. Jag undviker medvetet att använda detta i vardagen eftersom det ger lätta trycksår, informerar han.

Träning – oerhört viktigt

För Ole Kristian har det varit oerhört viktigt att återgå till fysisk aktivitet, både för hans fysiska och psykiska hälsa.

– All träning är en av anledningarna till att jag känner att det har gått så bra. Hälsofördelarna är goda oavsett vilken nivå du befinner dig på, speciellt när du har amputerat en kroppsdel. Det handlar mycket om att lära känna sin egen kropp, och att få bra kroppskontroll, informerar han.

Överbelastat vänster ben

– När jag började träna igen kände jag att jag överbelastade min vänstra och bättre sida. All träning och sport jag sysslar med för in goda vanor i vardagen. Som ett resultat av detta litar jag idag helt på höger benprotes, och känner att det är en del av min kropp. Likaså har jag minimalt med slitage och jobbar till hundra procent som en vanlig människa, säger han.

Han understryker att oavsett vilken nivå man är på så är det viktigt att vara aktiv varje dag. Oavsett om du väljer att ta en promenad eller ett litet träningspass.

Om du väljer att använda din egen kroppsvikt eller utföra avancerade övningar i studion är upp till dig. Jag är övertygad om att det hjälper både fysiskt och mentalt att vara i rörelse.